Odla

Äta

Köpa

Odla

Fröbeställning till höstsådd

I min trädgård älskar jag saker som frösår sig själva. Antingen vissnar de ner och fröar av sig så att det skjuter upp nya skott på våren, eller så sprider de sina frön med vinden och dyker upp på de mest oväntade ställen. Det får trädgården att kännas levande och det spar ju så mycket tid på våren med saker som sköter sig själva helt och hållet.

nzspinage

I år tänkte jag göra ett ordentligt försök med att efterlikna naturen och så på hösten jag med.

Planen var att så vinterlök, piplök och sallatslök redan i slutet av september, men jag hoppas att det inte är försent nu.

I november ska jag så tidig morot, palsternacka, sallatslök, spenat, rotkörvel, rosensallat, tidig plocksallat, persilja, dill, koriander, rädisa, gräslök, blåklint, vallmo, målla, såpnejlika, piplök och kanske till och med lite bondbönor för att se om de klarar sig.

När man sår på hösten gör man precis som vanligt med sådjup och avstånd. Det är bra om jorden är välrensad eftersom det är svårt att rensa tidigt på våren. Att luckra jorden ordentligt eller välja lucker, genomsläpplig jord är också ett tips så att det förhoppningsvis inte samlas vatten som får fröna eller groddarna att frysa sönder i minusgrader. Tredje tipset är att märka ut var du sått eller skriva upp det noga, man glömmer mycket på en vinter. Efter att jag sått är planen att täcka med hö och löv som jag tynger ner med kompostgaller för att håla undan eventuella hungriga djur.

poppies

Den här gången beställer jag fröer från Impecta. De har ett fint urval av ekologiska fröer och kulturarvssorter plus ett stort utbud i sin katalog med ca 2000 sorter. Det är så kul att botanisera bland! Jag gillar också hur de tänker kring kvalitet och hållbarhet och att de är ett familjeföretag som gör hela processen, från urval, provodling till försäljning själva. Och att fröerna är testade för vårt klimat här i norden.

Mest spänd är jag på vinterlöken. Den första sorten av gul lök jag hittat som går att så på hösten istället för att behöva förodla tidigt på våren eller köpa sättlök. Det är viktigt att täcka den ordentligt! Jag har för mig att jag läst att den inte är superbra för lagring, men det får bli ett experiment.

Äta Länkkärlek

Fredriks fika och äppelpaj

En av mina favoritbloggare och instagrammare är Fredrik Nylén som bloggar på Fredriks fika och på Instagram heter han @fredriksfika. Ni kanske känner igen honom från Hela Sverige Bakar 2013 där han kom tvåa? Allt han bakar vill jag äta. Det är sådant där fika som verkar enkel men vansinnigt god. Och Fredrik känns som en sådan där person som sprider massa glädje på ett genuint, fint sätt.

Fredriks fika

Lagom till bokmässetider släppte han sin första bok som jag såg till att klicka hem. Den är väldigt fin och personlig, genuin och lättsam. Recepten är enkla, men vääääldigt tilltalande. Så att jag faktiskt bakar något ur boken och inte bara ser det som inspiration.

autumnday

apples

I helgen var det tydligen äpplets dag och passande nog bakade jag en äppelpaj ur boken som vi käkade upp tillsammans med min lillasyster och familj som kom hit och plockade lingon i skogen. Den var försvinnande god och precis som Fredrik skriver så blev det en riktig Farmor Anka-äppelpaj. Visste ni att hundratusentals ton äpplen växer i svenska trädgårdar bara för att slängas? Samtidigt som vi importerar en hel massa besprutade äpplen? Så galet. Plocka era äpplen och om ni inte har några så googla upp närmaste fruktförmedling. Eller gör som vi och få av snälla vänner.

Här hittar ni receptet på pajen! 

applepie

Odla

Köksträdgården i september

kitchengarden sweden

kitchengarden sweden

Jag tycker att det är så himla fint i köksträdgården nu. När hösten närmar sig blir allt lite frodigt, förfallet, tufsigt och rikt liksom.

persilja

ogras-1-av-1

rodbetor

Det är häftigt hur mycket mat det ändå blir. Potatis, morötter, purjolök, sallatslök, tomater, rödbetor, palsternacka, pumpor, squash, kardon, kronärtskockor, jordärtskockor, sockerärt, örter, äpplen…

tomater

sugarsnaps

squash

Spagettipumpan är redo för skörd. Den är redan en klassiker sedan förra årets magiska spagettipumpaskörd. Har ni spagettipumpor måste ni testa asiatisk sallad gjord på det!

pumpkin-1-av-1

spagettipumpa

 

Det är också skönt att känna att det inte är så noga att rensa ogräs och hålla efter längre. Fast vi har börjat få mer jordgubbar så nog skulle till exempel ”jordgubbslandet” här nedan behöva rensas lite…

jordgubbar

strawberries-1-av-1

gul krasse

ogras

 

Avslutar med en liten bildserie hur det ser ut när hjälpredan upptäcker katten på andra sidan trädgården och drar:

kitchengardenchild-1-av-1 kitchengardenchildrunning-1-av-1 kitchengardenchildrunningaway-1-av-1

Länkkärlek Leva

Bloggar som får mig att längta till skogs

Det finns så mycket jag vill göra. Skolan har dragit igång med en massa blandade känslor. Det är både väldigt roligt, men tar tid från allt annat jag vill göra. Det händer spännande saker med uppdrag som webbskribent, det händer spännande saker med bloggen, det händer roliga saker än här och än där och jag vill hänga med familjen och jag vill fixa med odlingarna.

Och mitt i allt längtar jag sönder mig till skogen.

Ut bland mossarna och leta lingon. Dra in doften av höstskog djupt i lungorna. Se löven färga jordens golv eldgult. Få lite perspektiv på allt futtigt. Jag tror banne mig att svaret på rätt mycket finns i närheten till naturen. Den som är så väldigt mycket mer än vad vi är.

När jag nu blev sjuk i helgen blev det inga skogsturer. Istället drömmer jag mig bort hos andra som ser till att komma ut på vidderna och i skogarna:

 

161301b5ec577107c355eec59bb65970_980x0_c_85_s_v4

Sara Rönne, som driver bloggen Träningsglädje på Metro Mode.  Hennes blogg är proppfull med vackra vyer och himla härliga friluftsäventyr. Hon får mig att vilja flytta till Åre. Eller åtminstone se till att komma ut på en liten tur. Jag kan inte se mig mätt på träningen som är vardag för henne.

 

vandringsbloggen-av-louise-forslycke-garbergs-isbergs-photography

Angeliqa Mejstedt som har Vandringsbloggen, som inte bara är en blogg utan också ett community. Hennes vandringar alltså… Så häftigt och inspirerande att få följa det sättet att leva.

 

header-jonna-jinton-mindre

Jonna Jinton, skogsrået som fotar och berättar magiskt från den norrländska byn Grundtjärn. Nu är hon dessutom i Yosemite och delar med sig av fantastiska upplevelser från urskogen i Kalifornien. Jonna är som en dikt.

 

Dessa kvinnor inspirerar mig inte bara eftersom de lever så nära naturen, utan också därför att de lyckas göra det till en livsstil. Skogarna, bergen och fälten är en självklar del av deras arbete, som de skapar och styr över själva. Kreativt, smart och starkt. Väldigt mycket jobb föreställer jag mig att det säkert är, men det ser ut att vara värt det.

Dit vill jag också.

Leva Odla

Food swap med Café Planet

Igår var jag på en Café Planet work shop, där temat var skörd och Food Swap. Jag hade med mig ett helt lass med några fröer, persilja, squash och slanggurkor – det som jag har i överflöd i min trädgård – och bytte till mig äpplen, päron, plommon, chili, andra fröer och salvia. Och kaffe!

orange chili

Café Planet är träffar med olika miljöteman som ordnas på olika ställen i landet. Den här bjöd regionala grupper från Naturskyddsföreningen, Omställning och Studiefrämjandet in till. Just food swap konstaterade vi att man borde ha ett par gånger varje sensommar och höst. Det är så smart att kunna byta till sig det som andra har till övers i sina trädgårdar! Jag blev ju supernöjd över att få äpplena och plommonen som hade blivit fallfrukt hemma hos de med massor av träd. Och rätt nöjd över att alla min squash och gurka kom till användning hos andra istället för att bli gamla hemma hos mig.

gurkor och squash

Närbild äppelkorg

skördekorg

Kaffet bytte jag till mig från Anders Heimer som bland annat är projektansvarig för Studieförbundet Vuxenskolan där han driver ett projekt med ett familjeägt kaffekooperativ i Colombia.  Som tack ska jag bidra med lite hemodlat till hans bord under matfestivalen Smaka på Värmland den 29 september i Mariebergsskogen i Karlstad. Snacka om kul byte.

Odla

Så fixar du den vårblommande löken

Att sätta lökar på hösten är en av de grejer som ger absolut bäst utdelning på våren. Gör en insats nu och få massvis av vacker, pastellig, färgglad blomning när du längtar som mest efter frodighet när världen är mest grå och brun i mars och april. Och glöm inte vitlöken!

gul krokus

 

Vilken lök sätter man på hösten?

På hösten sätter man all lök som blommar tidigt på våren och vitlök så klart. Tulpaner, narcisser, krokus, allium, liljor, kejsarkronor, hyacinter, scillor och iris är lökar som planteras under höstmånaderna.

 

När ska man plantera vårblommande lök?

Vårlöken brukar dyka upp i affärer redan i september. Det är bra att plantera lökarna så snart som möjligt efter att du köpt dem, men de flesta går att plantera ända tills frosten kommer på hösten.

Vitlök börjar man sätta redan i mitten av september långt norrut, mitten av oktober gäller för mellersta Sverige och i söder kan man vänta till slutet av november. Den ska inte hinna växa för mycket för då riskerar man att den blir skadad under vintern.

 

Vad ska man tänka på?

Sätt löken på ca tre gånger så stort djup som löken är stor. Gräv gärna ner lite benmjöl om jorden behöver extra näring. Många tipsar om att plantera vårlöken tillsammans med perenner, så att perennernas blad täcker de risiga lökbladen under sommaren. Det går också bra att plantera vårlök under buskar eller på gräsmattan, då kan ett knep vara att kasta ut lökar och gräva ner dem där de hamnar för att man ska få en naturlig känsla i planteringen.

När det gäller vitlök kan det vara värt att köpa sort utifrån om du vill lagra den eller inte, eftersom olika sorter har rätt olika egenskaper. Det går att odla all vitlök, även den man köper från mataffären, men de flesta brukar rekommendera kontrollerat utsäde för att slippa sjukdomar. Jag har aldrig någonsin mätt avstånd när jag sätter lök utan höftar helt. Sedan skördar jag de lökar som växer för för tätt tidigare och äter som färsk vitlök. Väldigt gott!

 

lila krokus

lila krokus

 

Vårlök under träden

Jag gillar att ha vårlökar under träden. De gynnar trädet på många sätt och sägs hålla borta en del skadedjur som sorkar. Det är bra att ha lite odlat eller planterat under träden som hindrar gräsmattan från att växa in på trädet. Grässvålen blir väldigt tät och kvävande särskilt för ett ungt träd. Dessutom kan man plantera örter och annat som gynnar trädet under resten av sommaren. Om man har mycket rådjur måste man ju tänka p att inte locka dem till fruktträden. Därför kommer jag in på nästa grej:

 

Lökar som inte rådjur äter

Om rådjuren gärna går in i din trädgård för att dinera är det rätt onödigt att locka in dem till träd eller till tomten överhuvudtaget. Som tur är finns det ett gäng lökar som rådjur inte gillar. Narcisser låter de nästan alltid bli. Kejsarkrona ska till och med hålla undan rådjuren från att komma till rabatterna överhuvudtaget. Vill man ha säg tulpaner under träden så går det ju såklart, men då kanske man får ta till andra knep för att hålla rådjuren borta, som tex att sprida ut blodmjöl.

 

Ekologiska lökar

Det finns fler och fler webbutiker som säljer ekologiska lökar. Klostra.se är en sådan. De har ett stort utbud av både vitlök och blommande lökar. De flesta större kedjor brukar också ha minst ett ekologiskt alternativ.

skördad vitlök

 

Lycka till!

 

Kläder Köpa Leva

Ekojeans från Monki

Idag har vi haft en fin dag när vi grattat en 65-åring som dessutom gifte sig på sin 25-årsdag så att det också blev firande av rubinbröllop. Igår firande jag en 35-åring på ett väldigt mysigt kalas vid ett strandbad vid en lite sjö här i Värmland. Så fint!

selfie

Jag var så himla glad att jag inför den här kalashelgen hittat ekologiska jeans på Monki! Kläder är ett sådant jäkla aber. Det går åt 7000 liter vatten för att producera en t-shirt. 1 kg olja för att producera ett kg bomull. Råmaterialen kräver en massa naturresurser, det används bekämpningsmedel, färg, blekmedel och en massa skit… Det är svårt att beräkna precis hur mycket resurser som går åt eftersom produktionskedjorna är långa och komplexa och ändras ofta. De flesta av våra kläder produceras i Kina, Indien och Bangladesh. Och med fast fashion köper vi oftare och slänger mer. Några billiga toppar och ett par byxor på nån av de ständiga reorna har liten effekt på våra plånböcker, men stor påverkan på miljön. Och av alla kläder vi använder återvinner vi bara en femtedel.

Ekologiska jeans

Jag försöker allra mest att använda de kläder jag har och köpa på second hand när jag behöver något nytt. Jeans är dock svårt att hitta begagnat med mina långa ben. Men de är så användbara! Där för blev jag väldigt nöjd när jag hittade de här jeansen (sämsta modebilden ever, haha) på Monki. De har också textilåtervinning. Det är bra.

Att affärerna börjar ta in mer hållbart producerade kläder är en del.

Den andra, ännu viktigare delen, är att vi skärper våra beteenden och inte konsumerar långt över våra behov.

Odla

Tips på samodling

Här kommer ett gäng tips på vad som har fungerat bra att samodla i min köksträdgård i år. Och ett par hintar om vad som inte fungerat så bra! Många funderar på hur samodling kan fungera tillsammans med växtföljd, så jag berättar om min växtföljd och hur jag använder den som bas för samodlingen.

 

Min sjuåriga växtföljd

  1. Potatis
  2. Baljväxter 
  3. Kål
  4. Gröngödsling
  5. Gurkväxter
  6. Lök och betor
  7. Morötter

Man kan säga att användningen av växtföljd, alltså att systematiskt odla olika grönsaker på olika ställen varje år, är ett sätt att hålla jorden frisk. De flesta grönsaker får lättare sjukdomar om de alltid odlas på samma ställe. Det är större risk att jorden blir utarmad eftersom grönsakerna drar ut samma ämnen ur jorden år efter år. Att odla efter en växtföljd är också ett sätt att odla effektivt eftersom man odlar mindre krävande växter året efter mer krävande och så vidare. Det gör till exempel att man inte alltid behöver gödsla lika mycket varje år.

 

Varför samodling?

Samodling, att odla olika grönsaker och blommor tillsammans, är också ett sätt att hålla jorden frisk. Jorden utarmas lätt av monokulturer som dränerar jorden på viss näring under en säsong. I en samodling gynnar de olika växterna dessutom varandra på olika sätt, till exempel genom att hålla undan ohyra, locka pollinerare, utnyttja odlingsytan bättre med mera. Det är ett sätt att efterlikna naturen, där monokulturer i raka rader inte existerar.

Vad jag förstår finns det mer forskning om växtföljd och kunskapen om samodling bygger mer på odlarnas egna förvärvade erfarenhet och en strävan att efterlikna naturen. Man kan välja en av metoderna eller använda sig av båda. Jag utgår ifrån en sjuårig växtföljd och lägger till en del samodling till den. Jag gör det för att utnyttja odlingsytan till max, få växterna att trivas bättre men nästan mest av allt för att det blir så sabla fint.

Växtföljden är min grund och samodlingen blir en utsmyckning. Som i en dukning. Växtföljden är tallrikar, glas och bestick och samodlingen är serpentiner och… blommor.

 

Samodling 2016

Vitlök, rödbetor, sallat och gurkört

Lök är en himla tacksam grönsak att samodla. De trivs med mycket och har ett växtsätt som är väldigt raktuppochner, så de passar med mer utbredande växter. Jag har flera bäddar med lök. I den här bädden har jag odlat vitlök, rödbetor, sallat och gurkört. Gurkörten sådde sig själv. Vitlöken sattes på hösten och tidigt på våren planterade jag sallat och betor. Båda sorterna får gärna sås i flera omgångar och får mer plats efter att vitlöken skördats.

Skördar vitlök

Vitlök med betor

Jag kunde ju ha tagit ett kort innan jag drog upp vitlöken, då var det hiskeligt vackert med de långa lökstjälkarna, pigg sallat och rödbetsblast i mörkröda toner.

sallat Little Gem

gurkort

 

Lök, kardon, kronärtskocka, krasse och tagetes

I en annan lökbädd har jag piplök (som är som en flerårig, robust sallatslök), kronärtskockor, kardon, tagetes och krasse. Kronärtskockor och kardon är tacksamma att sätta in lite var man än har plats över. De tillhör de korgblommiga släktet tillsammans med bland annat sallat och solros och behöver inga särskilda förutsättningar i växtföljden. Det behöver alltså inte gå flera år emellan eller något sådant. Jag planerar att flytta piplöken till fruktträden nästa år för att se om den kan ha en avskräckande effekt på sorken som härjar hos oss i perioder. Jag är extra tacksam att vi satte lite tagetes här, den drog nog bort lite åkersniglar från skockorna och kardonen när de var små. Tagetes är en av de bästa växterna att sprida ut i köksträdgården tycker jag. De doftar starkt, kan bli offerväxt för sniglar (så att de lämnar grönsakerna ifred tills man hunnit plocka dem) och sägs hjälpa växter från nematoder i jorden.

samodling med kardon

Kardon, krasse, piplok

 

Squash, krasse och gurkört

I bäddarna där jag odlar gurkväxter, i mitt fall frilandsgurka, squash, vintersquash och pumpor, samodlar jag bara med blommor. Gurkväxterna kräver så mycket av både utrymme över jord och näring under jord. Först och främst vill jag locka dit insekter som pollinerar blommorna på grönsakerna så att det blir frukter. Det är inte alla blommor som klarar att växa tillsammans med massiva squash- och pumpaplantor, men gurkört och slingerkrasse klarar det fint. De fyller upp bra mellan de stora bladen och frukterna. Jag har märkt att jag får väldigt mycket fler frukter som är ordentligt pollinerade (de får inte en gul spets och ramlar av, tex).

 

Squash och krasse

Squash och gurkört

 

Vallmo och bondbönor

Skiftet där jag odlar baljväxter är tänkt att nära jorden. Bönor och ärtor tar upp kväve ur luften som sedan blir kvar i jorden till nästa års gröda. Baljväxter vill också ha det rätt luftigt, så jag samodlar dem bara med lätta sommarblommor.

I år blev det inte så bra. Visst blev det vackert med röd och rosa vallmo till de starkt gröna bondbönorna, men det blev för mycket grönmassa som vek sig sig i blåsten. Nästa år blir det färre blommor och bättre stöd, alternativt toppa bondbönorna hårt. Sommarmalva, rosenskära och blåklint är andra lättodlade sommarblommor som blir fina bland bönorna. Vallmon får vara någon annanstans. Jag vill inte vara utan den, de är så vackra och har blommat i snart tre månader.

 

Vallmo och bondbönor

Vallmo och bondbonor

Vallmo som rasar

Här försöker purpurbönorna lätt desperat få lite ljus under vallmo- och bondbönskaoset.

 

Sockerärt, bondbönor, temynta och pionvallmo

I mitt andra land för baljväxter har jag satt sockerärt och en andra omgång bondbönor. Här frösådde en del pionvallmo sig själva och jag förmådde inte ta bort dem, de är ju sååå fina. Jag lät också ett par temyntor stå kvar här från förra året och en övervintrande purjolök fick också stå kvar för att blomma. Den är en riktig insektsfavorit. Det här var en helt okej samodling, inte supersnygg, men det beror nog till stor del på sniglarna som åt upp en massa sockerärtsplantor som annars skulle fyllt ut mer. Och när vallmon blommat över såg det ännu skralare ut. Pionvallmo är väldigt robusta plantor, mycket tåligare än vanlig vallmo här hos mig, men blommar kort tid.

pionvallmo

Sugarsnaps

 

Persilja, morötter, tagetes, palsternacka och temynta

Det här är nog årets favorit. Morötter, persilja, tagetes, palsternacka och temynta trivs så bra ihop! Genom att sätta dem ganska tätt ihop utnyttjar man verkligen odlingsytan maximalt. Jag gillar också att persilja, palsternackan, sallaten och morötterna sköter sig själva så mycket. Jag petade ner fröna i april, täckte med gräsklipp när de kommit upp och sedan får de bara växa i fred. Inga skadedjur har varit där, peppar, peppar och tack vare täckningen och den täta planteringen har jag inte behövt rensa något ogräs. Så enkel odling. Nu har jag satt nya sallatsplantor. Persilja har jag tagit i många omgångar utan att det syns alls.

Jag kan också rekommendera temynta. Örter passar bra tillsammans med många grönsaker och kan ha en avskräckande effekt på skadeinsekter sägs det. Temyntan blir en tålig perenn som du kan flytta varje vår om du vill eller ha på en bestämd plats. Den sprider sig inte till skillnad från många myntor.

Samodling tagetes

Tagetes och persilja

Sallat, morot, persilja

Temynta och bi

 

Honungsfacelia, solros, ringblommor, vallmo och gurkört

Det här blev både jättebra och jättedåligt. Honungsfacelian är helt fantastiskt, blir så kraftig och drar hundratals pollinerande insekter med sina fina blommor. Ett måste i köksträdgården! Men. Den kvävde så gott som allt annat jag planterat tillsammans med den och när den blommat över var den inte så fin. Jag får ge den en egen bädd i fortsättningen.

Gröngödsling är så skönt att odla förresten. Eftersom dess enda syfte är att den ska förbättra jorden så sår jag bara tidigt på våren, vattnar lite kanske, och låter det vara. Inget gödsel eller kompost eller grävning. Bara frön som gör hela jobbet, enda till man myllar ner fullvuxna plantor till hösten.

Honungsfacelia

Honungsfacelia

Honungsfacelia augusti

 

Purjolök och krasse

Purjolök sägs gilla att odlas på samma plats i flera år. Jag tänkte testa det. Den kan samodlas med så mycket, som jag redan nämnt om lök i allmänhet. Den gör sig ofta fint mot blommor med sina mörkgröna nyanser. I år har den fått växa med buskkrasse. Det blev fint.

Purjolok och krasse

purjolok och krasse

purjolok

 

Nyzeeländsk spenat och tagetes

Ytterligare en kombination med tagetes, mest för att jag vill visa den nyzeeländska spenaten som jag älskar. Den smakar som spenat, men är inte känslig för att gå i blom och kan odlas hela sommaren till skillnad från vanlig spenat. Den är heller inte lika rik på nitrit vilket är bra särskilt om man försöker få barn att äta gröna blad. Nyzeeländsk spenat kan du klämma in vart som helst i odlingen, den är ganska liten i början av sommaren för att sätta fart efter ett par månader. Det betyder att du kan odla den mellan raderna på något som skördas tidigare, som rödbetor, sallat, vanlig spenat eller liknande.

spenat

 

Hoppas ni fick några idéer av min samodling. Har ni fler tips att dela med er av?

 

PS. Jag har inte skrivit något om kål. Det beror på att det mesta av min kål blev uppäten av kålmal i år innan jag ens fick ut den i odlingsbädden. De få plantor jag fick ut blev uppdragna av ihärdiga fåglar… Min plan var att samodla kålen med ringblommor, temynta och dill. Både för att ringblommorna och kryddväxter sägs hålla undan en del mal och andra flygfän, men mest för att det är en så otroligt vacker kombination med mörkgröna, stora kålblad, orangelysande blommor och nästan limefärgade krondillsblommor.

Köpa

Så minskar du ditt matsvinn – 7 sätt som faktiskt fungerar

Ni kan siffrorna va? Var femte matkasse svenskarna handlar hamnar i soporna. Det är hissnande 494 000 ton mat! För att inte tala att du lika gärna skulle kunna bränna upp en femtedel av din matbudget. Det är fruktansvärt onödigt, men hur kan man göra där hemma för att det inte ska bli så? Det finns mängder av goda råd där ute och här har jag satt ihop en lista med tips som faktiskt går att göra och som fungerar bra för mig.

Bäst före

Bäst före betyder bara bäst före. Ofta är det bra långt efter det.

7 sätt att minska ditt matsvinn

 

  • Nummer ett är att aldrig slänga ätbar mat bara för att bäst före-datumet gått ut. Det datumet är inget annat än en garanti från tillverkaren att varan har exakt samma kvalité som när den såldes. Maten håller ofta veckor eller till och med flera månader efter det. Lita på din lukt, syn och smak i stället! (Sista förbrukningsdag är något annat som sätts på varor som kan bli hälsofarliga, tex rå kyckling.

 

  • Ha en speciell hylla i kylskåpet för matrester och mat som behöver användas snart. I ögonhöjd. När du funderar på vad du ska äta så börjar du titta där. Alltid!

 

  • Planera in två måltider varje vecka som består av rester. Gör det till en regel utan undantag.

 

  • Tänk efter före. Alltså, på vad du ska laga efter av det du lagar nu. Kokt ris behövs i till kålpudding, färdig pasta till makaronipudding, kokt potatis till potatissallad, vad som helst till en pyttipanna. När du lagar mat, försök tänka ut direkt vad du kan använda resterna till och handla med det som behövs till måltid nummer 2.

 

  • Lägg upp matinköpen så det passar dig. ”Planera och storhandla” är ett mantra inom hushållsekonomin, men om du är en sådan person som vill laga mat efter magen i stället så kanske det passar dig bättre att handla ofta och lite? Så slipper den där broccolin som var planerad till soppa på torsdagen slippa ligga i kylen som ett dåligt samvete tills den tynar bort.

 

  • Tänk inte det måste finnas mycket, utan det ska vara lagom. Många av oss lagar ofta lite för mycket mat för att vi inte vill att det ska ta slut innan alla fått ta om så mycket de vill. Får ni mycket matrester i hushållet är det kanske dags att tänka på vad som är lagom portioner istället? Allt behöver inte finnas i överflöd, det går fint att fylla på med knäckebröd och morotsstavar om man är mer sugen.

 

  • Slutligen, har du lyckats med tipsen hittills gör vi det lite mer avancerat! Frys in frukt och grönt som börjar se lite visset ut. Fruktbitar är perfekt att ha i smoothie och grönsaker kan enkelt kokas till buljong eller kastas i en gryta.

 

Buljonggrönsaker.

Grönsaker som sett sina bästa dagar blir perfekt till en buljong.

 

Lycka till!